Vardagenstankar

alltså så här står det till
Far för att träna, sträcker mig lite, in i kylen efter ett mjölkpaket.
Trippar in i rumme å bowlinghallen till garderob, letar mina rubinröda pjuckor för här ska röra på kilona.
Brorsan har en brottningsmatch med dörrvakten aka "lurvbollen med tänder" hon vinner alltid kvinna som hon är.
In i bilen koppar ruggit sweet blandskiva, lider in fickparkerar och entrar lokalen.
Ner till rummet där värmen av kroppar är det som värmer upp byggnaden, som att jag inte kunde andas.
Undra varför andningen blev svår, alltså var ju jag som kom in i lokalen, blev knäppt tyst åh alla bara stirra helt i chock. aah bara skoja som om det ksulle ske, önsketänkande där. Mohohaha.. i like big ,..  ja jag ska inte börja. snarare små i like...  sido sak.
Upp på ett löpband, 2 kilometer tills det går sönder, får ta över banet bredvid av en schyst tjej, springer men den vägrar öka hastigheten, men alltså Friskvårdskompaniet behöver uppgradera sin grejer till typ, minst "moderna". Damm förstör utrustning och det finns i dessa, tro mig. Ajja inte det jag skulle anmärka på men.
Märker att shit okej bra förbränning denna gången, och inte skaver kalingarna då man springer heller, hmm undra varför. Långkallingar i ett rum som är uppvärmt ala "bastu" och långkallingar på mjukisbyxor snarare än löparbyxor eller shorts som hade behövts där. Guuuuud försvann ju på 15 minuter.

Tur brodern hämtade mig och sade nu tränar vi och sedan satte stopp på det hela, höll på att svettes bort märkte jag i efter hand.




Några kloka ord då, tänk inte på vad du har på dig.
Ofta är det hur du för dig, rent kroppligt som spelar roll.
Kan ha alla "rätta" kläderi världen och det spelar ingen roll för du bär upp dem fel.
1 + 1 = blir inte alltid 2 snarare    en uträkning som aldrig kommer fram till 2.
le lev å må!    tat lungt i trafiken!