lyssnar...
Det ligger något i att ha en förmåga att samtala med människor på alla plan.
Att kunna närma sig hålla ett öppet kroppsspråk, läsa av hur att bemöta individen.
Inte se en svårighet som en omöjlighet utan en utmaning för det är inte alltid omöjligt.
Se hur en liten rädd ros som inte vågar slå ut sig utan snarare sluter sig allt mer då ljuset skiner i rätt miljö och genom att med varsamhet hållas och inspirera sig att öppna sig är något som är väl värt sin tid.
Det kan jag väl säga var min höjdpunkt under dagens praktik, jag tror mig ha en förmåga i mötet med människor ibland. Ledig söndag hur sweet är inte det, för att sedan braka in i 7 dagars praktik i rad (vems påhitt går ju att fråga sig om). Orkar inte bry mig bara gört.
Somnade under lunchen, alltså tänk om maten for ner i magen på 10 minuter då kan 35 minuters sömn infinna sig, hur skönt vore inte det mitt i en arbetsdag. Lägg in sömn på schemat, istället för en del fikaraster.
Praktiserat klart för dagen, går från nordanå och hem med miss p, det ligger snö på marken vilket gör promenaden lättare, behöver inte koppel då lukterna under snön är intressantast, skönt få frisk luft i lungorna och vakna till. Detta gör alltet värt, även att vara trött så pass att endast film kan hjälpa.
Vad ligger i dagen, då tiden inte står still, hur är dagen inför sig själv, förbereder den sig inför sig självt, inte kunna se sig själv bara veta om att man finns, inte kunna göra något långsammare eller snabbare då det skulle sabba hela konceptet. Vad är dagen om inte det vi har runt oss... helt obestämd bara ligger och undrar vad den vill/kommer fyllas med. (tjoller hmm)
High five!
Att kunna närma sig hålla ett öppet kroppsspråk, läsa av hur att bemöta individen.
Inte se en svårighet som en omöjlighet utan en utmaning för det är inte alltid omöjligt.
Se hur en liten rädd ros som inte vågar slå ut sig utan snarare sluter sig allt mer då ljuset skiner i rätt miljö och genom att med varsamhet hållas och inspirera sig att öppna sig är något som är väl värt sin tid.
Det kan jag väl säga var min höjdpunkt under dagens praktik, jag tror mig ha en förmåga i mötet med människor ibland. Ledig söndag hur sweet är inte det, för att sedan braka in i 7 dagars praktik i rad (vems påhitt går ju att fråga sig om). Orkar inte bry mig bara gört.
Somnade under lunchen, alltså tänk om maten for ner i magen på 10 minuter då kan 35 minuters sömn infinna sig, hur skönt vore inte det mitt i en arbetsdag. Lägg in sömn på schemat, istället för en del fikaraster.
Praktiserat klart för dagen, går från nordanå och hem med miss p, det ligger snö på marken vilket gör promenaden lättare, behöver inte koppel då lukterna under snön är intressantast, skönt få frisk luft i lungorna och vakna till. Detta gör alltet värt, även att vara trött så pass att endast film kan hjälpa.
Vad ligger i dagen, då tiden inte står still, hur är dagen inför sig själv, förbereder den sig inför sig självt, inte kunna se sig själv bara veta om att man finns, inte kunna göra något långsammare eller snabbare då det skulle sabba hela konceptet. Vad är dagen om inte det vi har runt oss... helt obestämd bara ligger och undrar vad den vill/kommer fyllas med. (tjoller hmm)
High five!
Kommentarer
Trackback
