...
Man kan ju undra vad meningen med detta är men den undringen är nog inte det bästa sättet att fylla detta med då det troligen inte är fråga efter vad meningen med detta är som vi ska förte oss med. *Ett endlöst undrande*
Ska man söka eller efter vad meningen är eller ska man fylla alltet med det man vill får gjort under tiden man har på sig att kunna genomföre det sedan undra ifall man gjort meningen som andra sökt och inte spillt tid på att söka efter den. *Sök inte utan se vad du fyllde alltet med som blev meningen*
Vi är här, men vad är här egetligen, är allt här det jag ser igenom mina ögon vad är då alla andras här, ett personligt men ändå varje individs uppfattning av nuet är här, då är livet överallt även fast vi inte befinner oss här eller där. Här är överallt.
Vars beger vi oss och varför ska vi bege oss, en del känner trygghet i det som är bekant, medans många är på väg någonstans hela tiden, men när finner man då sitt mål eller är människan alltid påväg, i sökandet efter nya upplevelser, personer, miljöer och synsett på vardagen. Kan vi inte vara här och inte alltid vara påväg någonstans, eller kan vi stå stilla och ändå vara påväg någonstans.
Syfte eller meningen med våran existens, vilken mening/syfte det är vi söker filosofiska (går aldrig komma fram till något, som i all filosofi, iofs det går komma fram till hypoteser som är så stora att de ej går av evidencebasera men, inte göra greppbar) sedan har vi Alltet ur ett religiöst perspektiv (I detta sökande av alla jordens olika religioner tolkningar av sina religiösa vägvisare, har det tolkats lätt och helt fel, vilket lett till krig och en frånkopplig från allt vad om världen är, att människor ger sitt liv åt religionen eller för religionen för att det är meningen men är det rätt, beroende på vilken religion och synsett så varrierar det mycket. Många religioner har att "hjälpa andra" och därmed hjälpa sig själv är det som gör meningen fullkomlig, medans ej religiösa anser att ha ett roligt liv, men kanske kort, bara det är fyll tav allt man vill. men vad blir man då? knarkare eller stuntjunkie båda mer eller mindre förkortande av detta tidsperspektiv som ska fylla smed mening... men men.. Det är väl det samma som att finns nirvana, eller uppfyllelse eller va det upplysning, går det fånga eller är det något alla som dör under den religionen som anser att det är rätt.. att man uppnått.. gå inte bevisanästintill filosofiskt) och sist finns det romatiska (att vi skall söka den som vi anser kommer ge en livskamrat vars person fyller oss med mening, en andra halva, likaså att ens kommande generationer kommer bli den bästa som vi man anser. På så sätt lämnar vi ett fotavtryck av våran existen efter oss som kommer finnas i minnen och genom våra gener. Att leva genom att älska och älskas på så sätt ej vara ensam och ej älskad av ingen se en meningen av att letat meningen av detta med någon och på så sätt finna inre ro) Det finns många sätt att se och lika många sätt att tolka, förstå och vilja uppleva, finna sin egen personliga favorit men finns det någon som är rätt? skulle inte tro det.. är nog en salig blanding av dem alla, alla delar av pusslet som vi kallar livets mening.
Sedan har vi de grande finale och hur såg egentligen inledningen ut... Kommer du ihåg när du först såg någon, eller fanns allt bara plötsligt där? Fanns det en början och isåfall hur vet vi det då vi ej kommer ihåg det, skogen och alla träden, finns den om allt vi ser är träd... vet man att det finns något annat. aaah det är klurigt eller?
Bara vi inte fastnar i att i våra materiella ägodelar finner ett tillfälligt svar i det vi vill då kalla meningen med livet utan låta många delar av våra olika sett att se perspektiv av livets alla ingridienser i tankar och handlingar. Bara vi inte dör och tror att den med mest ägodelar, som är bäst på något är den som vinner. det går inte vinna det går ej förlora för isåfall om man kan något av dessa skulle det nog ha stått någonstans, filosof eller religös skrivet.
Hur vet vi när allt det rätta är funnet, kan man finna fel, kan det rätta bli fel efter att det genomgått ett ja vad ska vi kalla det, paradigmskifte i ens liv, men vid kontinuerliga skiften ska man anpassa alltet i förnyelsen, eller får man söka på nytt resa och finna på nytt.....
Kan ju undra.. detta undrade jag idag.. detta undrar jag som alltid... Mitt antisovpiller som inte behöver inteas oralt,...
kanske är lite mening som behövs,... bara vänta och se... 12 juli va det kommer komma ihåg det som spelar roll för mig nu framöver.
Dags att fokusera på fotbollen
Ska man söka eller efter vad meningen är eller ska man fylla alltet med det man vill får gjort under tiden man har på sig att kunna genomföre det sedan undra ifall man gjort meningen som andra sökt och inte spillt tid på att söka efter den. *Sök inte utan se vad du fyllde alltet med som blev meningen*
Vi är här, men vad är här egetligen, är allt här det jag ser igenom mina ögon vad är då alla andras här, ett personligt men ändå varje individs uppfattning av nuet är här, då är livet överallt även fast vi inte befinner oss här eller där. Här är överallt.
Vars beger vi oss och varför ska vi bege oss, en del känner trygghet i det som är bekant, medans många är på väg någonstans hela tiden, men när finner man då sitt mål eller är människan alltid påväg, i sökandet efter nya upplevelser, personer, miljöer och synsett på vardagen. Kan vi inte vara här och inte alltid vara påväg någonstans, eller kan vi stå stilla och ändå vara påväg någonstans.
Syfte eller meningen med våran existens, vilken mening/syfte det är vi söker filosofiska (går aldrig komma fram till något, som i all filosofi, iofs det går komma fram till hypoteser som är så stora att de ej går av evidencebasera men, inte göra greppbar) sedan har vi Alltet ur ett religiöst perspektiv (I detta sökande av alla jordens olika religioner tolkningar av sina religiösa vägvisare, har det tolkats lätt och helt fel, vilket lett till krig och en frånkopplig från allt vad om världen är, att människor ger sitt liv åt religionen eller för religionen för att det är meningen men är det rätt, beroende på vilken religion och synsett så varrierar det mycket. Många religioner har att "hjälpa andra" och därmed hjälpa sig själv är det som gör meningen fullkomlig, medans ej religiösa anser att ha ett roligt liv, men kanske kort, bara det är fyll tav allt man vill. men vad blir man då? knarkare eller stuntjunkie båda mer eller mindre förkortande av detta tidsperspektiv som ska fylla smed mening... men men.. Det är väl det samma som att finns nirvana, eller uppfyllelse eller va det upplysning, går det fånga eller är det något alla som dör under den religionen som anser att det är rätt.. att man uppnått.. gå inte bevisanästintill filosofiskt) och sist finns det romatiska (att vi skall söka den som vi anser kommer ge en livskamrat vars person fyller oss med mening, en andra halva, likaså att ens kommande generationer kommer bli den bästa som vi man anser. På så sätt lämnar vi ett fotavtryck av våran existen efter oss som kommer finnas i minnen och genom våra gener. Att leva genom att älska och älskas på så sätt ej vara ensam och ej älskad av ingen se en meningen av att letat meningen av detta med någon och på så sätt finna inre ro) Det finns många sätt att se och lika många sätt att tolka, förstå och vilja uppleva, finna sin egen personliga favorit men finns det någon som är rätt? skulle inte tro det.. är nog en salig blanding av dem alla, alla delar av pusslet som vi kallar livets mening.
Sedan har vi de grande finale och hur såg egentligen inledningen ut... Kommer du ihåg när du först såg någon, eller fanns allt bara plötsligt där? Fanns det en början och isåfall hur vet vi det då vi ej kommer ihåg det, skogen och alla träden, finns den om allt vi ser är träd... vet man att det finns något annat. aaah det är klurigt eller?
Bara vi inte fastnar i att i våra materiella ägodelar finner ett tillfälligt svar i det vi vill då kalla meningen med livet utan låta många delar av våra olika sett att se perspektiv av livets alla ingridienser i tankar och handlingar. Bara vi inte dör och tror att den med mest ägodelar, som är bäst på något är den som vinner. det går inte vinna det går ej förlora för isåfall om man kan något av dessa skulle det nog ha stått någonstans, filosof eller religös skrivet.
Hur vet vi när allt det rätta är funnet, kan man finna fel, kan det rätta bli fel efter att det genomgått ett ja vad ska vi kalla det, paradigmskifte i ens liv, men vid kontinuerliga skiften ska man anpassa alltet i förnyelsen, eller får man söka på nytt resa och finna på nytt.....
Kan ju undra.. detta undrade jag idag.. detta undrar jag som alltid... Mitt antisovpiller som inte behöver inteas oralt,...
kanske är lite mening som behövs,... bara vänta och se... 12 juli va det kommer komma ihåg det som spelar roll för mig nu framöver.
Dags att fokusera på fotbollen
Kommentarer
Trackback
