Vardagenstankar

Komplicerat då verkligheten öppnar sin dörr och säger hej
Att se framtiden som en stund som ständigt sktjuts fram, bit för bit, kvart för kvart.
Stunden blir längre och framtiden förändras, verkligheten lägger om ordningen i världen som var/är min.
Tillslut är det svårt att veta, vad som är vad.
Att blåsa på ett korthus, i vilket vångarna och där den typ av kort det byggs med, ständigt förändras finns ej med i tankarna utanför verkligenhetens komplicitet.
Genom framtiden förändras ständigt ordningen i verkligheten.

Ibland vore livet bättre på en öde ö, där jag bara kunde leva utan en massa måste, krafter som tar min energi från kroppen, och endast verkligen leva och göra det som fyller kropp själ och livet i sin helhet med energi och värme.

En öde ö ligger ofta långt långt bort, ända sättet att ta sig dit är genom att resa. Är du rädd för att flyga? JA,. men hur ska du annars ta dig dit!? Det är bara blunda, sätta sig ner och åka med, upp i den tunna luften, tids nog visar sig ifall jag kommer fram eller ej,.  its a long way down,.

I svammel like im a fool...

Varit så mycket i solen att, huvudet mitt går på lågvarv.
Klipptgräs, vilat under parasollet och sett på mina allt skitigare fötter..

Ibland borde "jag bryr inte" bytas ut mot "jag bryr mig alldeles för mycket om dig!".
En senkvälls tankar, då sömnen var frånvarande, om jag svävar iväg så håll i hatten, det gör jag ibland :)

Jag bryr mig inte om vem du arbetar med. Jag vill veta vad du längtar efter, och om du vågar göra det ditt hjärta drömmer om.
Jag bryr mig inte om hur gammal du är. Jag vill veta om du är villig att riskera allt för kärleken, för dina drömmar, för det äventyr det innebär att leva.
Jag bryr mig inte om i vilken position planeterna står i förhållande till dina stjärnor. Jag vill veta om du känt sorg, om livets motgångar gjort dig öppen eller om du krympt ihop och slutit dig av rädsla för kommande smärta.
Jag vill veta om du kan nalkas smärtan, min eller din egen, utan att försöka gömma den, förminska den eller fixa den. Jag vill veta om du nalkas glädjen, min eller din egen. Om du kan dansa, vild av lycka som fyller dig ända ut i fingerspetsarna utan att bekymra dig om att vara försiktig eller realistisk och utan att tänka på vilka begränsningar det ligger i att vara människa.
Jag bryr mig inte om ifall historien du berättar är sann. Jag vill veta om du kan göra någon besviken för att förbli sann mot dig själv, om du kan uthärda anklagelser om svek utan att svika din egen själ. Jag vill veta om du kan vara trogen och därför pålitlig. Jag vill veta om du kan se skönhet även en grå dag.
Jag bryr mig inte om var du bor eller hur mycket pengar du har. Jag vill veta om du kan stiga upp efter en natt fylld av ångest och förtvivlan, då du är trött ända in i märgen, och göra det som måste göras.
Jag bryr mig inte om med vem eller var du har studerat. Jag vill veta vad som bygger upp dig inifrån när allt annat faller sönder. Jag vill veta om du kan vara ensam med dig själv och om du tycker om sällskap som ensamheten bjuder.
Jag bryr mig inte om vem du känner eller hur det kommer sig att du är just här. Jag vill veta om du kan uthärda att stå mitt i elden med mig utan att rygga tillbaka.




Robert Broberg - Kan förgylla en dag bara med några få ord.

Sitter i solen efter ett arbetspass!
Blir glad då jag ser solen i vit ögat och blundar för att ej bli solbränd.
Lyssnar på träden som viskar, blåsten den leker och barnen ligger på gräset och steker.

SOmmaren är här lite väl ljust nu men snart in i kallare skuggan det bär.
Kan bara le då jag mår som bra..

dagens tips - yatsty är roligt även för äldre tonåringar. =)

I dont know what words to say right now...

Vaknade av att penny kom och slickade mig i ansiktet, tittar upp och ser rakt in i vidöppna ögon.
En hund ligger med huvudet på golvet vid madrassens kortsida, och funderar vad jag gör.
I ett sådant läge är det bara att stiga upp., inse att dagen måste starta oavsett humör och energi.

Klippt gräset åt grannen, solen ligger på, tankarna likaså, det brummar och mullrar medans jag frammåt går.

Lugnet innan lugnet., två lökringar., en hamburgare och lite pommesfrits.

Mot jobbet där man inte får några dricks.
För mycket mat, blodet far från hjärnan, tomma tankar växlar med jobbets "allvar", tackar för att det var en lugn kväll.

Te, mjukbröds mackor och energi vankas., för att klara av ännu en dag.

vet inte vad jag skall säga.
ibland är det också så för mig trot eller ej.
som att tankarna och orden ej ligger i synk.
men är så just nu.

ibland ligger världen vid ens knä och andra stunder känns allt då väldigt långt bort.
tänk att långt bort kan vara så nära men inte nära ändå.

jasi svammel men.. är ju svammlig av mig så håll till godo.

fikat gott som bror mig bjudit på efter jobbet, vill se många filmer i den där stora soffan och likaså tv´n.
kanske spela ett spel eller två.
torsdag är blir jag ledig 5 dagar framöver och måste något hitta på.
det skall bli skoj bara ha några dagar att för sig själv få leva å må.

hejhopp

Kommer ej ihåg hur denna dagen började.. Men kom ihåg hur den slutade.
En dag fylld av trötthet, hets, beslut av olika slag och lugn i en telefon.
En salig blandning av allt, personer med besvär, åkommor och bara glädje.
som inte ofta jag gillat ha någon annan än mig själv i huvudet men, ibland är det bara skönt att få lyssna på andras röster. En dag som en godispåsen med gott och blandat.

Life is like a box of chocolats...  Och jag gillar alltid choklad..

le å må!






BTW - Good morning beautiful som en positiv låt/mental bild på morgonen att vakna till...

Vissa dagar borde ligga i verkligheten minnesbanl,  gå att plocka fram de dagar då man känner sig nere.
Min dag har varit sån idag, bara så som det borde vara för jämnan.. men men.. *sparar i minnebanken*

Är bara glad och i morgon är en ny dag.

Le å må ! =)

Kände en våg gå genom min kropp, ligger på soffan och förstår inte vad jag känner.
Med datorn i lutandes mot mina ben och händera på tangent bordet och ögonen på skärmen, något jag inte känt förut. Som att kliva ner i en isvak  för första gången, allt stannar till, kärlen kryper och shjärtat börjar pumpa som aldrig förr, kommer jag klara av det här, är detta verklighet, jag måste klara av det här. Byt ut kylan mot den en till början den varmaste, mest omfamnande känsla som man aldrig vill släppa taget av far genom kroppen, som lika snabbt som det uppstod sätter startar en tankeverksamhet som sätter gränser på allt. Varför ställs jag inför detta nu, är det ett hinder eller... skakar i kroppen fortfarande...


Att skellefteå hade en jordbävning vid 22:37 det är något som sätter igång ett katastroftänk.
Aldrig förr, jo en gång har jag fått för mig att säga allt som det är, sannoligen vad jag tycker och tänker här, "just nu". Rädsla/att man ställs inför väldiga situationer gör att sanningen kommer fram på många sätt...


Le å må!